Väl ute på asfalten kände jag mig som en blandning av Hoss Cartwright och Hulk Hogan. Det gick inget vidare så att säga. Jag fick verkligen slita för varje meter. Ryggen värkte, benen kändes som cement och motivationen började verkligen tryta. Och vetskapen att det endast var ett par mil kvar gjorde mig knappast speciellt mycket gladare.

Men jag stålsatte mig och rullade på dom dryga 2 milen jag hade till gymmet. Väl där inne var det så dags för att ge ryggen va den tål. Fortsatte helt enligt planen och jag lyfte nog mindre vikter i dag än var min faster Linga skulle gjort, och det säger inte speciellt lite det eller. Hon har aldrig lyft en vikt i hela sitt liv och kommer förmodligen aldrig göra det heller. Så jag kämpade mig tappert vidare och genomförde även detta pass, men det var riktigt tungt och gick rent ut sagt åt ******.

Tackade högre makter att det äntligen var klart och gick ner för att byta om till rullskidsmunderingen igen. Nu hade jag ju bara hemvägen kvar, sen var min träning över för i dag. Så jag såg trots allt ett litet ljus i mörkret. 

Men varför skulle det gå bra för. Nej självklart gick det åt helvete igen. Precis när jag kom på gatan utanför gymmet, fipplade jag på med mina stavar. Snubblade till lite lätt och såg inte att jag satte ner en av stavarna i en gatubrunn, självklart hade den håll och vart fastnade staven? Jo självklart i ett av dom. Resultatet är att handtaget lossnar, och staven ramlar ner i brunnen. Nu ligger det en 700 kr stav och flyter nere i Uppsalas Kloaker och jag en stav fattigare. 

Visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Men som dagen varit, tänkte jag bara att varför inte, fattades ju bara det. Så jag vart inte ens märkbart irriterad eller förvånad. Utan satte mig kort o gott ner, tog fram mina löparskor ur väskan, tog rullskidorna i handen tillsammans med den enda kvarvarande staven och gav mig ut på en joggningtur hemöver. 

Löpturen gick faktiskt helt utan komplikationer men jag var riktigt trött när jag kom hem, riktigt trött. Så nu sitter jag i soffan och bara tar det lugnt. För ger jag mig ut på mer äventyr i dag vet jag  inte va som kommer hända. Så de tär nog bäst att hålla sig inne under resten av dagen.

Det enda positiva är väl egentligen att jag fick vara ute i ett underbart väder, hade dock lite svårt att njuta av det när min dag gick som den gick. Men så här i efterhand var det ju faktiskt fint väder när jag tänker på det.

Träningen då? Inte mycket att säga, bara att bryta ihop och komma igen. blev i alla fall 20 km rullskidor, 1 timme gym, samt 30 min löpning.

Hoppas ni har en bättre fredag än jag.

Mvh Dw

Men trots detta så blev det ändå en cykeltur i dag. Jag hade förmånen att få ha med mig flickvännen under dagens första träningspass.

Vi tog racercyklarna och begav oss norrut. Det blev en runda på nästan 4 mil med lugnt och fint distanstempo . Kroppen kändes betydligt bättre i dag än i går. Och jag tror att det går åt rätt håll och hoppas jag slipper förkylningar och andra saker som gör att min träning inte kommer kunna genomföras i det upplägget jag tro på.

Efter jag kom hem skyndade jag mig raskt vidare till gymmet för att ge mina bröstmuskler en ordentlig uppsträckning. Och attans va dom fick känna på, detta tror jag till stor del beror på att jag inte tränat bröst på länge eftersom jag har haft en tumme som omöjliggjort den typen av träning. Så i morgon kommer jag antagligen ha jordens och årets värsta träningsvärk. Men det är det alla gånger värt.

Jag har som mål att komma i bra form till den 16 Oktober då tävlingen går av stapeln, och har ett vikt mål till den samma tävling som lyder på 77 kg. I dag när jag vägde mig på gymmet visade vågen 79.0 prick. Så det känns överkomligt att hinna ner 2 pannor till innan den 16 oktober. Men självklart är det en svår kombination, träna hårt, och äta nyttigt och bra, för att gå ner i vikt. Men det skall förhoppnignsvis inte vara några problem. 

Resten av dagen kommer ägnas åt vardagliga fix och andra roliga saker.

Mvh Dw

dagens matchvikt, 79.0 KG, bara två till mitt mål på 77,0 kg

Men Så fort jag kom ut i skogen märkte jag att kroppen inte alls svarade som den brukar. Det kändes verkligen som det var en blandning av sirap och kola i benen. Ville inget hellre än kasta cykeln åt skogen gå hem och greppa en påse snask och deppa. 

Men jag tänkte på vad som komma skall och vilka mål jag satt upp, så jag  gav mig inte hem mot snasket och fördärvet utan trampade i stället på.

När jag kom hem och kollade klockan såg jag att det trots allt gått helt ok, drygt 25 km teknisk cykling på drygt 1h 15 min. Så det för jag faktiskt vara nöjd med. Men som sagt jag har stora mål och krav på mig själv.

När duschen var avklarad blev det så en tur till Mälaren med Tjejen och hunden, riktigt vackert och skönt att bara komma ut en stund innan det skall tränas och fixas igen.

Vacker lunch fika vid Mälaren

Råttis passade troligtvis  på att ta säsongens sista dopp.

Så vad som kommer hända nu är att ni kommer kunna följa min jakt på toppformen inför Raid Uppsala. Det är en multisport tävling som kommer ha en vinnartid på runt 6-6,5 timme. Momenten som ingår är löpning, paddling och mtb. Självklart kommer det vara orientering på alla momenten.

Målsättningen är lite oklar, självklart vill jag alltid vara så högt upp som möjligt. Men med tanke på hur jag flängt runt omkring detta år, kommer jag inte ha någon speciell målsättning förutom att ge allt och komma i mål nöjd och glad med dagen.

Men jag kommer hur som helst ge järnet fram till den 16 Oktober då starten går för att vara i så bra form som möjligt. Så den kommande tiden kommer inläggen handla till stor del om träning och mjölksyra.

Dagens träning har varit orientering och gym. Men mer ingående kommer under veckan med bilder och kommenterar kring passen.

I dag bär det av ut i skogen igen för ännu en vacker natt i det fria. 

Mvh David

Läs gärna intervjun på deras hemsida. www.uppsalatidningen.se

DW

Men Jag och min flickvän fick hur som helst en underbart trevlig tid uppe i norra Sverige. Kan upplysa om att det börjar bli höst på riktigt uppe i Lappland.

Här kommer ett urplock av bilder från trippen.

Dom senaste dagarna har som vanligt när jag skall i väg på äventyr ägnats åt packning och andra saker som gör att det skall bli ett så trevligt äventyr som möjligt.

Känns som att allt är packat och fixat faktiskt. Så det enda som skall göras i morgon är att lasta bilen och köra dom 120 milen till Nikkaluokta.

 Planeringen är att försöka vara där tidigt på måndag morgon, gärna sen söndag kväll/natt. För att sedan ta oss in till tarfala redan under måndag em. Och på så sätt vid bra väder redan kunna ta ett par toppar på tisdag.

Eftersom jag kommer vara borta under 2 veckor är packningen ganska stor, men självklart kommer jag ha med mig en massa elektronik för att vid täckning kunna skicka både bilder och text om hur äventyret fortlöper.

Såg dessvärre att vädret var så där, och att prognosen under veckan lutar åt regn och snöblandat, samt att kvicksilvret krypit ner till 5-6 minus under nätterna. Men det är svenskt fjällväder i ett nötskal det, regn, snö, sol, ja kort o gott allt man kan tänka sig för man en släng av.

Nu är det natti natt från brandstationen, och självklart har jag virkat ett nytt alster när jag jobbat. Bild på " Ägget" finns självklart nedan.

" ÄGGET "

Regnpackad mat för två hårda fjällveckor.

Annars har jag jobbat en hel del, men det har å andra sidan inneburit massor av virkning. Och nu mer kommer beställningar in på löpande band. Folk vill beställa mössor inför vintern. Tänka sig att bergsbestigarn har blivit seriös mösstillverkare. Och det fina med mina mössor är att man designar den själv och sen vara säker att det inte finns en till exakt lika dan. För har jag väl gjort en kommer jag aldrig mer göra en likadan. 

Ha världens bästa helg så kommer det en fullständig rapport inför fjällen innan avresan på söndag. Och självklart kommer man kunna följa hela spektaklet på live på bloggen under dom två veckorna jag är borta.

Mitt senaste verk.

Kan säga att det inte  är speciellt lätt att bli tagen på allvar som virkande brandman. Blir retad en hel del för mitt virkande, men min övertygelse är att det rör sig om avundsjuka från mina kolleger :).

Hur som helst kommer det ett smakprov från mina senaste verk.

Ha det gott

Dw

På söndag kommer jag bege mig av med bil emot Kebenkaiske. Där kommer jag ge mig i kast med att försöka bestiga alla toppar vi har i Sverige över 2000 m. Det är till antalet 12 st.

Topparna sträcker sig från tarfala i norr till strax ovan kvikkjokk i söder. Där i mellan är det ungefär 32 mil.

Tanken är att börja i norr med dom 4 st topparna som finns där.

Om allt går bra kommer jag ta mig ner till Ritsem och där vidare mot Lapplands drottning Ahkka. Ahkka har två toppar som skall bestigas.

Efter Ahkka är det en bit ner till Sarektjåhkka och dom 4 toppar som finns i det området.

För att så småningom hitta ner till Pårte och ge mig i kast med dom två kvarvarande topparna.

Det är långa sträckor och väldigt inspirerande att ge sig i kast med detta projekt. Dels är det en av världens vackraste naturer som jag kommer husera i. Men det kommer också vara en väldigt stor utmaning med allt från extrema väderomslag till tuffa och tekniska bestigningar.

Jag kommer även försöka att bestiga Kebenekaiske via Halspasset, det var där som det så sorgligt omkom två unga finnar i år pga av stenras.

Så det kommer som sagt bli ett spännande äventyr och förhoppningsvis kommer jag kunna uppdatera dagligen från denna strapats, med både bilder och rapporter om läget.

Topparna som ingår i mitt projekt är följande.

Kebnekaises sydtopp 2110 m

Kebnekaises nordtopp 2097 m

Sarektjåkkås stortopp 2090 m

Kaskasatjåkkå 2076 m

Sarektjåkkås nordtopp 2056 m

Kaskasapakte 2043 m

Sarektjåkkås sydtopp 2023 m

Akkas stortopp 2016 m

Akkas nordvästtopp 2010 m

Buchttoppen 2010 m

Pårtetjåkkå 2005 m

Palkattjåkkå 2002 m

Men skam den som ger sig. Kommer göra ett nytt försök när regnet kommer och ger väta till marken. 

råttis på svamp jakt

min älsklingar 

Vi hittade som sagt ingen svamp, blev lite blommor i stället

Håll till godo

våra rum

långa utrymmen att leka kurragömma i 

"snabb" glid väg ner till bilarna

Uppehållsrum 

Vagnhall

Vagnhall igen

"Stången" den används dock sällan

Duschrum övervåning 

idrottshallen, tillbringas väldigt mycket tid i den däremot 

Sovlucka

"Skyan" uppehållsrum med utsikt över start och landningar.

Så nu när besvikelsen lagt sig lite, är det bara att blicka framåt och se fram emot nästa tävling som verkar bli sista helgen i Augusti.

Har varit dock hunnit klättra lite i stället. Har tagit mig till en ny klippa och provat nya leder. Riktigt rolig klättring och mängder av leder. Detta kommer bli ett ställe som jag kommer återkomma många gånger till.

bild från ryssgraven som klippan kallas.

Det är med blandade känslor jag ser fram emot lördag. Men det har ju hittills i tävlingarna jag varit med i gått riktigt bra trots att min träningsmängd varit under all kritik.

Men när det rör sig om 10 KM löpning är det förknippat med smärta. Vill man få en riktigt bra tid på en mils löpning är det verkligen fullfart från början till slut. Det är inte frågan om någon form av kompis joggning. Det kommer göra ont i lungorna, benen. Andningen kommer vara i frekensområdet enormt. Men det är ju ändå en så pass kort tid att man ändå kan förmå sig att ge allt och stå ut med smärtan i den korta stund som det rör sig om.

Så det kommer bli högintressant hur det slutar. Har väl egentligen inte någon förhoppning om en topp tid. Men när jag väl står där på startlinjen vet jag att mina horn växer ut, och att jag med största säkerhet bli vansinigt besviken över min slut tid.

Men så är det och så kommer det alltid vara. Jag vill alltid prestera max och förbättra mina tidigare resultat.

Reslutat och bilder kommer på lördag.

Jag och min kära flickvän under en sommardag på öland. Hon är världens underbaraste och varmste människa.

Nu går mina tankar till Fredriks närmaste. Jag kommer inom kort ta upp ett längre inlägg om detta och min syn på det och hur det i slutändan påverkar mig.

Fredrik Ericsson. Vila i frid.

Lovar att inom kort lägga upp lite bilder på mina alster. Kan tillägga att det bland mina arbetskamrater och andra vänner inte ses som speciellt "mannligt" att virka mössor. Men jag tror bara dom är avundsjuka ;)

Dw

I väntan på att detta dygn skall infalla så har jag tränat en del. Och jag har inom loppet av 48 timmar gjort två praktvurpor. Och då menar jag verkligen praktvurpor. Första gången tog jag i för kung och fosterland och satstade allt jag hade på ha så mycket fart som möjligt med mig uppför en brant backe. Det gick så där. Precis innan backen tog jag kurvan i alldeles för hög fart, och vurpan var ett faktum. Jag gled och hasade ca 10 meter, rakt igenom en väldigt trafikerad korssning. Jag åt ena hållet och cykeln åt andra. Men efter att ha stannat konstaterade jag ganska snabbt att jag levde trots allt. Full av nytt självförtroende gav jag mig dagen efter ut på ett nytt spännande pass, denna gång skulle jag strunta i asfalten och uteslutande hålla mig i skogen. Allt flöt på enligt planenera och någon tveksamhet trots vurpan dagen före fanns inte. Men efter 40 minuters cyklande och flaggan i topp var det så dags igen. Stigen jag cyklade på delade sig, varpå jag valde den sämre av dom två såklart. Jag träffade ett krondike i högfart, flög över styret och landade på ryggen i ett stenröse/buskage. Kan säga att det gjorde riktigt ont. Men skam den som ger sig. Efter att ha funderat ett tag och kollat om nåt var brytet var jag åter på cykeln och avslutade passet med en ordentlig körare i en av uppsalas "finaste" backar.

Känns som jag har gjort mina vurpor för detta året nu. Men man vet aldrig. Samtidigt går det inte att vara försiktig heller, det kommer bara resultera i att man inte cyklar på i ordentlig fart och det resulterar bara i att träningspasset inte blir bra.

I övrigt är det jobb som gäller och av den varan blir det massor just nu. Man får som sagt helt enkelt ta igen all den tiden man har varit borta och roat sig. Men gillar verkligen att vara på jobbet, har världens bästa arbetskamrater och dagarna rullar verkligen på i högfart. Samt att jag har enorma träningsmöjligheter där med.

Ha det

Dw

Så efter ett tag av funderingar och tankar har jag kommit fram till att göra följande saker inom den närmsta tiden.

* bestiga  sveriges 12 toppar över 2000 meter i ett svep.

* Göra en svensk klassiker under ett dygn, dvs vasaloppet 9 mil, vätternrundan 30 mil, lidingöloppet 3 mil samt vansbrosimmet 3 km. Detta försök kommer jag göra i uppsala trakten, och målet är som sagt att göra det under 24 timmar. 

* Midnattsloppet, 14 augusti

* och förhoppningsvis ett par multisport tävlingar

Detta är dom saker jag har planerat fram till slutet av september. Sedan måste jag göra mig en ny plan.

Men Det känns skönt att ha en plan att gå efter.

Så häng med under dom kommande två månaderna och se hur väl dessa äventyr kommer sluta.

Man får alltid sig en tankeställare när sånt här händer. Är det värt att hålla på med detta som i slutändan kan kost mig livet. Men hittills har jag när sånt här händer varje gång ställt mig den fråga och kommit fram till att svaret är ja. Det är helt enkelt en för stor och rolig del av mitt liv.

Men med det inte sagt att man kanske kommer tänka lite mer och ev kanske till och med strunta i vissa saker som man tänkt ge sig i kast med. Men sluta det kommer jag absolut inte göra.

Nu går tankarna till dess omkommnas familj och vänner.

Håller på som bäst med att fastställa höstens aktivieter. Så inom ett par dagar kommer jag lägga upp mina kommande strapatser och planering.

Dagen på stationen har varit helt ok. Började men en fotbollsmatch mot station norr, som vi efter ett mindre ras förlorade med ett par bollar. Lunchade med lite siesta efter den. Och under eftermiddagen har jag varit kung på pingis igen. Pastorn hade inte så mycket som en chans när jag började briljera och visa klass som i fornstora dagar. Kunde i visa bollar dra en parallel till J-O när han var som bäst.

Och med detta var ju ordningen återställd, och pastorn visade att när han "råkade" vinna föra matchen var uteslutande beroende på tur. Chansen att han skulle bli träffad av blixten, vinna 35 000 på triss i månaden i 30 år, samt få starta Vm-finalen i fotboll på topp känns som mer sanolikt att det inträffar än att han vinner över mig i pingis igen.

Ha det

Dw